Alla hjärtans dag
Alla hjärtans dag present från REKPOL FÖSNTER
Bilder från fabriken
Vår samarbetspartner DRUTEX S.A är Europas största tillverkare av PVC fönster och altandörrar.
Tack vare samarbetet med DRUTEX S.A kan vi tillgodose de mest avancerade kundönskemålen. De tillverkar idag 5000 fönster per dag som saluförs runt om i hela världen. Bland de länder där fönstren har rönt stora framgångar kan nämnas USA, Spanien, Frankrike, Mexico, Italien , Tyskland och Norden. Titta på bilder från fabriken
.
Tack vare samarbetet med DRUTEX S.A kan vi tillgodose de mest avancerade kundönskemålen. De tillverkar idag 5000 fönster per dag som saluförs runt om i hela världen. Bland de länder där fönstren har rönt stora framgångar kan nämnas USA, Spanien, Frankrike, Mexico, Italien , Tyskland och Norden. Titta på bilder från fabriken
E-HANDEL certifikat
Det viktigaste för oss på Rekpol Fönster är att våra kunder känner sig trygga och nöjda med oss som leverantör när de handlar fönster hos oss.
Naturligtvis är det också viktigt att visa dem som besöker oss och tvekar att bli kunder att trygghet och säkerhet också gäller både företag och, varor och produkter i butiken. Därför var det självklart att låta certifiera oss av "Rådet för e-handelscertifiering" ,och vi är mycket stolta med detta.
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP certifikat
SP rapport
SP Borås rapport som visar att även SP Technical Institute från Sverige har inte hittat något fel om PVC-fönster under några år test.
" SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31"" SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31"
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Lĺngtidsprovning av fönster Erfarenheter av fönsterbyten
Agneta Olsson-Jonsson
Sammanfattning
Hösten 1994 beslöt man att byta fönster i en av SPs byggnadsfasader. När man började diskutera vilken typ av fönster som skulle väljas, föddes idén att fasaden kunde bli ett försöksfält för långtidsprovning av P-märkta och typgodkända fönster. Veterligt har en sådan långtidsstudie aldrig tidigare utförts på flera olika fönstertyper. Möjligtvis har något enstaka fönster studerats under längre tid. Den studerade fasaden är orienterad mot sydöst och är mycket utsatt för väder och vind. Den består av två våningar med 29 fönster på varje våning. Syftet med projektet var att studera dels konditionen hos de gamla fönstren och dels beständigheten hos de nya. För de nya fönstren var det speciellt intressant att studera olika fönsterkonstruktioner men också olika material och materialkombinationer i karmar och bågar. De gamla fönstren, som var av trä, var i mycket dålig kondition beroende på att underhållet varit eftersatt under många år. Fuktkvotsmätningar i trävirket visade på höga fuktkvoter i framförallt bågarnas bottenstycken. Många av bågarna var kraftigt rötskadade. Röta i karmbottenstycket förekom endast i enstaka fönster. Fuktkvoten var högre i fönstren på första våningen än på andra, men rötskadorna vara mer omfattande på andra våningen. Växtligheten framför några av fönstren på första våningen har inte haft någon större inverkan på fuktkvoten och eventuella skador. De nya fönstren kommer från tio olika fönstertillverkare och det finns totalt 13 olika fönsterkonstruktioner i fasaden. Samtliga fönster är treglasfönster, antingen med enkelbåge eller kopplade bågar. Två av fönstertyperna är så kallade energieffektiva fönster, det vill säga fönster med lågt U-värde. Materialet i fönstren är trä, trä med utvändig beklädnad av aluminium, plast samt aluminium. Fönstren har besiktigats tre gånger sedan de sattes in vid årsskiftet 1994/95. Den första besiktningen gjordes 1997 och den senaste 2000. Besiktningarna visar att konditionen på ytbehandlingen tycks ha stor betydelse för fuktkvoten i fönstren, detsamma gäller fönsterkonstruktionen. Speciellt bör uppställningsbeslag i form av stormhakar undvikas, eftersom de starkt påverkar beständigheten hos fönstren. Fönstren av trä utan någon yttre beklädnad av aluminium uppvisade höga fuktkvoter vid den senaste besiktningen. Den utvändiga ytbehandlingen på dessa fönster har försämrats med tiden och det finns sprickor och flagningar i färgen och i kittfalsar som direkt kan förklara den höga fuktkvoten. Det är viktigt att ytbehandlingen av fönster av trä utförs på ett ändamålsenligt sätt. Fönstren av trä med utvändig beklädnad av aluminium var däremot torrare. Att trävirket i dessa fönster har låg fuktkvot innebär att beklädnaden är riktigt monterad på karmar och bågar.
Fönstren av plast och aluminium uppvisade inga synbara tecken på färgförändringar eller andra förändringar vid den senaste besiktningen.
Erfarenheterna av långtidsprovningen kommer att leda till vissa förändringar i reglerna för P-märkning av fönster. Erfarenheterna kommer också att föras ut till fönstertillverkare för att ge möjlighet till bättre och beständigare produkter.
En lämplig fortsättning på projektet vore att studera hur underhållet av fönstren kan utföras på bästa sätt.
" SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31"" SP Rapport 2001:31" " SP Rapport 2001:31"
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Lĺngtidsprovning av fönster Erfarenheter av fönsterbyten
Agneta Olsson-Jonsson
Sammanfattning
Hösten 1994 beslöt man att byta fönster i en av SPs byggnadsfasader. När man började diskutera vilken typ av fönster som skulle väljas, föddes idén att fasaden kunde bli ett försöksfält för långtidsprovning av P-märkta och typgodkända fönster. Veterligt har en sådan långtidsstudie aldrig tidigare utförts på flera olika fönstertyper. Möjligtvis har något enstaka fönster studerats under längre tid. Den studerade fasaden är orienterad mot sydöst och är mycket utsatt för väder och vind. Den består av två våningar med 29 fönster på varje våning. Syftet med projektet var att studera dels konditionen hos de gamla fönstren och dels beständigheten hos de nya. För de nya fönstren var det speciellt intressant att studera olika fönsterkonstruktioner men också olika material och materialkombinationer i karmar och bågar. De gamla fönstren, som var av trä, var i mycket dålig kondition beroende på att underhållet varit eftersatt under många år. Fuktkvotsmätningar i trävirket visade på höga fuktkvoter i framförallt bågarnas bottenstycken. Många av bågarna var kraftigt rötskadade. Röta i karmbottenstycket förekom endast i enstaka fönster. Fuktkvoten var högre i fönstren på första våningen än på andra, men rötskadorna vara mer omfattande på andra våningen. Växtligheten framför några av fönstren på första våningen har inte haft någon större inverkan på fuktkvoten och eventuella skador. De nya fönstren kommer från tio olika fönstertillverkare och det finns totalt 13 olika fönsterkonstruktioner i fasaden. Samtliga fönster är treglasfönster, antingen med enkelbåge eller kopplade bågar. Två av fönstertyperna är så kallade energieffektiva fönster, det vill säga fönster med lågt U-värde. Materialet i fönstren är trä, trä med utvändig beklädnad av aluminium, plast samt aluminium. Fönstren har besiktigats tre gånger sedan de sattes in vid årsskiftet 1994/95. Den första besiktningen gjordes 1997 och den senaste 2000. Besiktningarna visar att konditionen på ytbehandlingen tycks ha stor betydelse för fuktkvoten i fönstren, detsamma gäller fönsterkonstruktionen. Speciellt bör uppställningsbeslag i form av stormhakar undvikas, eftersom de starkt påverkar beständigheten hos fönstren. Fönstren av trä utan någon yttre beklädnad av aluminium uppvisade höga fuktkvoter vid den senaste besiktningen. Den utvändiga ytbehandlingen på dessa fönster har försämrats med tiden och det finns sprickor och flagningar i färgen och i kittfalsar som direkt kan förklara den höga fuktkvoten. Det är viktigt att ytbehandlingen av fönster av trä utförs på ett ändamålsenligt sätt. Fönstren av trä med utvändig beklädnad av aluminium var däremot torrare. Att trävirket i dessa fönster har låg fuktkvot innebär att beklädnaden är riktigt monterad på karmar och bågar.
Fönstren av plast och aluminium uppvisade inga synbara tecken på färgförändringar eller andra förändringar vid den senaste besiktningen.
Erfarenheterna av långtidsprovningen kommer att leda till vissa förändringar i reglerna för P-märkning av fönster. Erfarenheterna kommer också att föras ut till fönstertillverkare för att ge möjlighet till bättre och beständigare produkter.
En lämplig fortsättning på projektet vore att studera hur underhållet av fönstren kan utföras på bästa sätt.
IGLO ENERGY U = 0,6 W/(m2K)
Tidlös design, utmärkta estetiska värden, funktionalitet på högsta nivå och, framförallt, innovativa lösningar inom energisparande är de element som gör att fönstret IGLO ENERGY sätter trender på världens PVC snickeri marknaden.Det nya fönstret är en originell produkt av DRUTEX S.A. som utformades för att tillfredsställa de kunder som vill använda en modern produkt vilken utgår en kombination av avancerade teknologiska lösningar och restriktiva krav på markanden. Fönstren är utrustade med innovativt tätningssystem vilket garanterar de bästa parametrarna för energisparande och är tillgänligt endast i DRUTEX S.A. offert.Detta är världens första lösning som erbjuder central tätningslist av skummad EPDM-gummi.Systemet garanterar även mycket goda parametrar för luftpermeabilitet och säkerhet mot vindlast.Därför är denna lösning idealisk för energisnålla hus samt passivhus. Detta fönster gör det möjligt att behålla värmen i varje hus, oavsett yttre påverkan.
